Vad är Penninglån / Kredit?

Ofta är det underförstått att ett lån avser penninglån. Med ett lån menas då det avtal som innebär att en part, gäldenären, tar emot en summa pengar från borgenären och förbinder sig att återbetala samma summa. Gäldenären hamnar i skuld till borgenären, som får en fordran. De ingående parterna i låneavtalet kan vara privatpersoner, företag, banker och kreditinstitut, stater, kommuner, föreningar eller andra institutioner. I svensk lag används konsekvent termen kredit istället för penninglån.

Om ersättning ska betalas för lånet kallas den för ränta. Ibland kan det även förekomma andra ersättningar för lån, till exempel uppläggningsavgift.

Privatpersoner och företag tar ofta lån av banker eller kreditinstitut. Som regel sker betalningen av sådana lån successivt under lånets löptid. Dessa avbetalningar kallas amorteringar. Beroende på låneform kan amorteringarna ske på olika sätt. De vanligaste formerna är rak amortering och annuitetslån. Lånet, framför allt kortare lån, kan även vara amorteringsfritt. Då betalas hela summan när lånetiden löper ut.

Banker och andra kreditinstitut är enligt Konsumentkreditlagen skyldiga att undersöka den sökandes återbetalningsförmåga innan lånet beviljas. Ofta ingår en kreditupplysning i undersökningen. Det går numera att göra en så kallad sammanslagen kreditupplysning där flera banker kan samlas under en och samma fråga hos UC för att på så sätt kunna offerera ett låneförslag utan påverkan av andra bankers inverkan. En sökande med låg kreditvärdighet kan nekas lån, krävas på en kompletterande säkerhet och/eller få betala en högre ränta. Alla aktörer gör egna riskanalyser som styr vilka som anses vara mer riskabla att låna ut till eller för den delen mindre riskabla.

Ibland ställer gäldenären någon slags säkerhet, sätter något i pant, för att garantera återbetalningen. Det sker till exempel vid bostadslån men kan även ske vid andra lån. Företag som lämnar mindre lån mot en handpant kallas pantbank. Föremål som på ett eller annat sätt fungerar som säkerhet för återbetalning av lån sägs vara belånade.

En annan typ av säkerhet vid penninglån är borgen. Att gå i borgen för eller borga för ett lån innebär att borgensmannen (ej att förväxla med borgenär) går in i gäldenärens ställe, om denne inte kan betala. Borgensmannen får då exakt samma skyldigheter som gäldenären.

Skriftliga låneavtal kallas skuldebrev om lånet avser pengar. Ett skuldebrev behöver dock inte vara ett avtal i juridisk mening. Det kan lika gärna vara en ensidig utfästelseställd till innehavaren. Staten och större företag använder sig av detta för att låna upp pengar, genom att sälja (emmitera) någon form av standardiserat skuldebrev. Det kan exempelvis vara obligationer eller statsskuldväxlar. Handel med sådana lån sker på kreditmarknaden.

KÄLLA: Wikipedia